Predikan söndag den 3 december
Upp 4:1-8
BUDSKAP TILL HELA GUDS FÖRSAMLING (4:1-22:21)
Johannes får se händelser i framtiden som påminner om Daniels och Hesekiels syner. Vissa avsnitt är av en klart undervisande karaktär, medan andra är betydligt svårare, att tillgodogöra sig. Bokens viktigaste budskap är att Gud till sist kommer att göra slut på all ondska, och en uppmaning till oss att leva i lydnad för Kristus, den slutlige segraren och domaren.
När jag sedan tittade upp, såg jag en dörr som var öppen i himlen. Och samma röst som jag hade hört förut, som lät som en kraftig trumpetstöt, talade till mig och sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som ska hända i framtiden! Guds Ande grep mig och i samma ögonblick befann jag mig i himlen och såg en tron och någon som satt på den. Väldiga ljusknippen sköt ut från honom, som från en blixtrande diamant, eller en gnistrande rubin.
Och omkring tronen glimmade en regnbåge, som var som smaragd. Runt tronen stod tjugofyra mindre troner, och på dem satt tjugofyra äldste. Alla var klädda i vita kläder, och hade segerkransar på sina huvuden. Från tronen kom blixtar och dunder, och inne i åskmullret hördes röster.
Alldeles framför tronen låg ett glittrande kristallhav. Fyra levande väsen, översållade av ögon både framtill och baktill, stod runt tronens fyra sidor. Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en örn, med vingarna utsträckta som i flykt.
Varje varelse hade sex vingar, och mittpartierna av deras vingar var övertäckta av ögon. Dag och natt se de utan uppehåll: Helig, helig, helig är Herren Gud, allsmäktig, han som var, och som är, och som ska komma.”
I kapitlen 4 och 5, får vi sen en skymt av Jesu härlighet. Här får vi se in i himlens tronsal. Det är Gud, som håller i trådarna till alla de händelser Johannes skriver ner. Världen är inte lämnad åt sitt öde, skapelsens Gud, kommer att fullfölja sin plan med den, när Jesus inleder den sista striden mot ondskan. Johannes låter oss se himlen före jorden, för att vi inte ska bli skrämda av vad framtiden har i beredskap. Samma röst är alltså Jesu röst ( se 1:10-11).
Vid flera tillfällen i Uppenbarelseboken återkommer uttryck, som visar att den helige Ande gav Johannes en syn, han såg situationer och händelser, som inte kunde uppfattas med mänskliga ögon ( 1:10, 4:2, 17:3, 21:10). All sann profetia kommer från Gud, genom den helige Ande ( 2 Pet 1:20-21).
Vilka är dessa 24 äldste? Det fanns 12 stammar i Israel och Jesus hade 12 apostlar. Dessa 24 äldste representerar troligen alla frälsta genom alla tider, både före och efter Kristi död och uppståndelse. De är en symbol för alla återlösta, judar såväl som alla övriga folkslag, som nu tillhör Guds familj. Synen visar att de alla tillber Gud.
I Uppenbarelseboken har blixt och dunder, alltid ett samband med viktiga händelser i himlen. Det påminner oss om händelsen på berget Sinai, där Gud gav lagen till sitt folk (2 Mos 19:16). Gamla testamentet använder ofta ett liknande bildspråk, för att påvisa Guds kraft och majestät ( Ps 77:19).
Guds sju andar, är en annan benämning på den helige Ande, ( se noten till 1:4 och Sak 4:2-6), där sju lampor likställs med den helige Ande. Precis som de sju lamporna symboliskt beskriver den helige Ande, är de fyra levande väsendena en bild på Guds egenskaper, hans karaktär.
Dessa vaktar Guds tron, leder lovsången och förkunnar Guds helighet. Olika djur får beskriva Guds karaktär: trofasthet (tjuren) ära och makt (lejonet), intelligens (människan) och allmakt (örnen). I Gamla testamentet såg profeten Hesekiel vid ett tillfälle en liknande syn (Hes 1:5-10).
Gud välsigne dig
Gunilla, pastor i Tempelchurch församling