Guds fullkomliga lag

 

Matt. 5:17-20

Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.

 

Världen är sedan syndafallet i den ondes våld, och vi föds alla med en inneboende arvsynd. Ingen av oss är från födseln ”god innerst inne”. Och detta tillstånd skulle ha lett till kaos om det inte reglerades på något sätt.Och för att människan inte skulle gå under i sin medfödda arvsynd, gav Gud dem lagen som ett rättesnöre, ett yttre regelverk där Han förklarade vad som är behagligt inför Honom och vad människorna behövde göra för att rätta sig efter Hans vilja.

 

Men vi vet också att lagen i sig inte kunde frälsa någon. Den påminde människorna om deras synd och de återkommande offer de behövde göra för att rena sig.

 

Men Gud hade från begynnelsen en slutlig frälsningsplan för mänskligheten; det fullkomliga offret genom Hans Egen Son, Jesus Kristus. Efter Jesu korsdöd och uppståndelse krävs inga fler offer.

 

Vi förväntas att uppfylla lagen. Men ingen av oss kan uppfylla lagen i egen kraft. Men lagen gäller likafullt. Jesus kom inte ”för att upphäva utan för att uppfylla”. Jesus har fullbordat allt, Han är uppfyllandet av lagen. Men vi är inte slavar under en snårig lagtext. Jesus har förklarat vad som gäller:

 

(Matt. 22:37-40) Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Det är det största och första budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

 

Hela den uppfyllda lagen sammanfattas i dessa två bud, och när vi tar emot Jesus, får vi den uppfyllda lagen inom oss.

 

Västerländska demokratier har traditionellt tillämpat Montesquieus maktfördelningsprincip; en uppdelning mellan lagstiftande makt, verkställande makt och dömande makt. Vi har vant oss vid att det ska finnas en sekulär lagstiftning, beslutad i demokratisk ordning, och ett fristående rättsväsende som tillämpar lagstiftningen och skyddar oss mot brott och även om det behövs, statens övergrepp. Och vi har kunnat vända oss till högre instanser och överklaga om vi upplever att vi har blivit oskyldigt dömda.

 

Men vi lever i den sista tiden och något håller på att hända.

 

(Matt. 24:12) och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta.

 

Den sekulära lagstiftningen fjärmar sig alltmer från principerna i Guds lag. Reglerna i den sekulära lagstiftningen ger inte längre samma trygghet som tidigare. De missbrukas och förvrängs i allt högre grad. Vissa länder, som historiskt har stått för demokrati och rättssäkerhet, är inte längre lika rättssäkra och trygga. Makthavare använder sig i större utsträckning än tidigare av metoder som tidigare har utmärkt diktaturer, men som har varit helt främmande för rättsstater. Rättsväsendets fristående status och integritet börjar urholkas. Politiska partier skaffar sig ett större direkt och indirekt inflytande över de verkställande och dömande rättsinstanserna. Och de använder sig i större utsträckning av rättssystemet för att genomdriva ett visst synsätt och begränsa motståndares möjlighet att uttrycka avvikande uppfattningar. Människor som står fast vid och uttalar Bibelns sanningar kan i ökande omfattning bli föremål för rättslig prövning, även i länder där yttrandefrihet tidigare har ansetts vara en självklarhet.

 

(Matt 5:37) Ert ord ska vara ’ja’ eller ’nej’.  Allt därutöver kommer från den onde.

 

Som enskilda medborgare kan vi inte längre helt lita på att vi är skyddade av den sekulära lagen. Vi vet inte säkert vad som är ett ”ja” och vad som är ett ”nej”.

 

(Jes. 5:20) Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert!

 

Genom att använda rättsväsendet för orättfärdiga syften vänder man på begreppen. Man kallar det onda gott och det goda ont.

 

Och det är inte enbart de troende som reagerar starkt på orättfärdig rättstillämpning och orättfärdiga domar. Det är uppenbart att klyftan mellan den offentliga rättstillämpningen och människors rättsmedvetande blir större. Förtroendet för rättssystemet naggas i kanten.

 

Men vi ska inte förlora hoppet. De som förvränger rätten kommer att få stå till svars för det inför Jesus. Och det blir en rättfärdig dom.

 

(Ps. 96:12–13) Marken ska jubla med allt som den bär, skogens alla träd ska ropa av fröjd inför Herren, för han kommer, han kommer för att döma jorden. Han ska döma världen med rättfärdighet och folken med sin trofasthet.

 

Den sekulära lagstiftningen är inte längre hållbar. Men Guds uppfyllda lag gäller. Och medan vi med frimodighet ser fram emot Hans rättvisa dom, ska vi som har tagit emot Jesus i tro, som ett vittnesbörd, följa den uppfyllda lagen som Han har skrivit i vårt hjärta.

 

(2 Kor. 3:3) Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev skrivet genom vår tjänst, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött i era hjärtan.

 

Gud välsigne dig