Den rätta tiden

 

1 Mos. 1:14-19

Gud sade: ”På himlavalvet ska finnas ljus som skiljer dagen från natten. De ska vara tecken som utmärker högtider, dagar och år, och de ska vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, och likaså stjärnorna. Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, att härska över dagen och natten och att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott. Och det blev afton och det blev morgon, den fjärde dagen.

 

Gud är universums skapare. Och Hans hela skapelse är ogripbar för oss. Men Han skapade jorden med de förutsättningar som krävdes för att vi skulle kunna leva där. Gud Själv står ju utanför tid och rum. Men Han skapade det ”ramverk” av dimensioner som vi kan uppfatta för att kunna orientera oss i tillvaron.

 

Tiden är en sådan dimension. Vi skulle inte kunna orientera oss om vi inte hade en uppfattning om tiden. Och mycket av det vi läser i Guds Ord är relaterat till tiden.

 

Människan har alltså, sedan skapelsen, haft de medel som krävs för att mäta och dela in tiden i år, månader, veckor, dagar och timmar.

 

Men även om vi kan dela in tiden på detta till synes objektiva sätt, har vi också en subjektiv upplevelse av tiden. Vi kan uppleva att tiden går långsamt, vi kan uppleva att tiden går snabbt.

 

Man trodde länge att tiden var ett fast, statiskt begrepp. Men Einstein kunde visa att så inte är fallet. Tiden som dimension är relaterad till det rum vi befinner oss i och till den hastighet med vilken vi färdas i detta rum. Ju snabbare vi färdas, ju närmare vi kommer ljusets hastighet, desto ”långsammare” går tiden. Om vi beger oss ut på en resa i rymden och färdas med hög hastighet, kommer vi att ha åldrats långsammare än de som är kvar på jorden när vi återvänder från vår rymdresa.

 

Men oavsett tidens relativitet, blir det alltmer uppenbart att vi lever i ändens tid. Om vi tror på Skriften, har vi ju alltid haft en medvetenhet om att vi närmar oss den här tidsålderns slut. Men nu sker allt med en accelererande och hisnande hastighet. Det vi ser och bevittnar idag är sådant vi skulle ha svårt att föreställa oss för bara några få år sedan.

 

Vi vet inte vilket tidsbegrepp vi kommer att ha i evigheten. Men det är uppenbart att vi närmar oss den här tidsålderns slut.

 

(Pred. 3:1–2) Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen: en tid att födas och en tid att dö, en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,

 

Allt har sin tid, men vi lever i avgörelsens tid. Alla människor måste bestämma sig för var de ska tillbringa evigheten; tillsammans med Gud eller skilda från Gud.

 

(2 Petr. 3:8) Men en sak får ni inte glömma, mina älskade: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. 

 

Vi förstår av tidstecknen och av Bibelns profetior att den här tidsåldern allt snabbare går mot sitt slut. Många försöker relatera profeterade händelser till specifika tidpunkter och datum, men även om vi förstår att tiden är nära, kan ingen av oss exakt veta när det som är profeterat kommer att manifesteras.

 

(Matt. 24:34-36) Jag säger er sanningen: Det här släktet ska inte förgå förrän allt detta sker. Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Men den dagen eller stunden känner ingen: inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.  

 

Ingen av oss vet heller när det är dags att lämna jordelivet. Och det gäller att ha gjort sitt ställningstagande medan det finns tid. Och varför vänta?

 

(2 Kor. 6:1–2) Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att ta emot Guds nåd så att den blir till nytta. Han säger ju: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

 

”Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen”. Vi lever fortfarande i ”nådens tid”. Men det gäller att ta vara på tiden.

 

(Joh. 9:4) Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta.

 

Och oavsett vad som händer, är det alltid rätt tid att ta emot den frälsning Gud, av nåd, ger oss genom Jesus Kristus.

 

”Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag”.

 

Gud välsigne dig